De flesta skandinaver har en stor halt av enzymet laktas i sina tarmslemhinnor. Detta gör att de kan ta upp mer laktos från sin föda än de flesta invånare i världen. Men det är inte bara därför som svenskar har ett speciellt förhållande till mjölk.
I stora delar av världen är majoriteten av den vuxna befolkningen laktosintolerant. Det betyder inte att de är allergiska mot mjölk; mjölkallergi är något helt annat. Däremot innebär det att man får ont i magen om man dricker mer mjölk än ens matsmältningssystem klarar av. Ytterst få barn är laktosintoleranta från födseln. Mängden laktas i tarmens slemhinnor är hög när man föds, och avtar sedan.
Men i Skandinavien ser det annorlunda ut. Detta beror till viss del på att vi genom mjölken kan få i oss D-vitamin, som annars bildas i huden när solens strålar skiner på den. Under sommaren är det inga problem att få i sig tillräckligt med D-vitamin på detta sätt, men det är svårare under vintern. Då behövs vitaminerna i mjölken.
Mjölkens symbolvärde
Att mjölk är en måltidsdryck i Sverige även för vuxna beror alltså till stor del på att det är biologiskt möjligt för svenska vuxna att dricka mjölk i något större mängder, till skillnad från i exempelvis många asiatiska länder. Ett glas mjölk har blivit en av flera symboler för den svenska kulturen, och det har inte bara med biologi och matsmältning att göra.
– I Sverige är mjölken väldigt symbolmättad. Inget annat födoämne rör upp så många känslor. Historiskt har mjölken hyllats för sina hälsobringande egenskaper – samtidigt som mjölken har setts lite som den moderna välfärdsstatens moder. Mjölk serverades till exempel gratis i den demokratiska folkskolan som var öppen för alla oavsett klassbakgrund, säger etnologen Håkan Jönsson, som har doktorerat på svenskarnas förhållande till mjölk.
