Många har säkert reagerat på att jordgubbar kallas för gubbar, med tanke på att de allra flesta svenskar betraktar dem som bär. Men faktum är att de inte är bär, så det är korrekt att kalla dem för något annat. Sedan kan man ju diskutera om ”gubbar” är ett rimligt ord i sammanhanget, men den diskussionen kommer inte att tas här.
Jordgubben förknippas starkt med svensk sommar, men för att hitta gubbarnas ursprung måste man bege sig långt utanför Svea Rikes gränser. Ursprunget är delvis vilda, europeiska smultron, som började odlas i franska trädgårdar på medeltiden. En anledning till intresset för att odla smultron var att de användes som ett läkemedel mot depression, inte bara ”bären” utan faktiskt hela plantan. Genom förädlingsarbete utvecklades flera olika sorter, som odlades i trädgårdar över hela Europa.
Det var dock inte genom förädling som dagens jordgubbe skapades. Istället var det genom korsning av smultron (Fragaria vesca) och släktingar som hittades i den nya världen, d.v.s. i Nord- och Sydamerika. Fragaria vesca korsades med den nordamerikanska Fragaria virginiana och med Fragaria chiloensis, som hade upptäckts i nuvarande Chile. På detta sätt skapades dagens jordgubbe, även om de jordgubbar som odlas idag är korsningar där Fragaria vesca har ersatts av Fragaria ananassa. Dagens jordgubbar är alltså inte barnbarn till de smultron som man hittar lite varstans i naturen.
Jordgubbar och den svenska sommaren
Med tanke på det svenska klimatet är det inte konstigt att det finns ett flertal frukter och grönsaker som förknippas med sommaren. För många är dock jordgubben den odiskutabla juvelen i sommarväxternas krona. Jordgubbarna dekorerar många sommartårtor, eller äts naturella med mjölk eller grädde. Nästan ingen svensk har tillräckligt mycket jordgubbar i trädgården eller på kolonilotten för att stilla sitt begär, och priserna på jordgubbar är därför ett ständigt samtalsämne under den tid som dessa bär, som egentligen är en uppsvälld blombotten med frön på.
